Labbrapport: 3 försurade sjöar

Hypotes:

Den sjö som är surast är den sjön som kräver mest NaOH för att bli blå. Den sjö som är minst sur kräver minst NaOH för att bli blå.

Material:

Förkläde

Skyddsglasögon

Sjövatten, 20 ml

1 bägare, 100 ml

Pipett

Mätglas, 25 ml

BTB

Glasstav

NaOH (basiskt ämne)

Metod:

1.     Ta på dig förkläde och skyddsglasögon.

2.     Ta fram allt material du behöver.

3.     Börja mäta upp 20 ml sjövatten från sjö A i ditt mätglas genom att använda pipetten.

4.     När du har 20 ml sjövatten i ditt mätglas, häll över sjövattnet från mätglaset till din bägare.

5.     Tillsätt 4-5 droppar BTB

6.     Rör om med glasstaven

7.     Tillsätt en droppe NaOH i taget och rör om efter varje droppe du tillsätter. Tills vattnet blir blått.

8.     Gör från punkt 3 med sjövatten B.

9.     Gör från punkt 3 med sjövatten C.

Säkerhet:

Se till att använda skyddsglasögon eftersom att saltsyra är frätande och skadar synen om du får det i ögonen.

Använd förkläde så du inte förstör dina kläder.

Du får inte använda linser om du har synskada. Om du får saltsyra i ögonen så kan linserna fastna i dina ögon. Så använd glasögon.

Skölj under vatten om du får något ämne på din hud.

Resultat:

Vad hände? När jag droppar ner BTB i mitt sjövatten så färgades  vattnet gult, det betyder att vattnet är surt. När jag droppar ner NaOH så börjar det neutralisera vattnet. Det är som en dragkamp och sura sidan vinner. Sedan så tillsätter man mer och mer personer till den basiska sidan så tillslut vinner det basiska när man tillsatt nog många droppar.

Slutsats:

Sjövatten C var surast. Vatten A behövde bara 2 droppar NaOH för att bli blått, alltså var den minst sur. Sjövatten B behövde 3.5 droppar NaOH för att bli blått. Men sjövatten C behövde mest droppar NaOH, den behövde 7 droppar vilket gör den surast och tar mest droppar NaOH för att bli basist. När någonting är surt så betyder det att det har underskott eller brist på elektroner. När man ska få något mindre surt så krävs det att alla ensamma vätejonerna hittar en hydroxidjon som den kan para ihop sig med, för att det ska kunna hända så måste man hälla i något basist. När man då droppar ned i det här fallet NaOH så kommer det direkt vätejoner och parar ihop sig med hydroxidjonerna. Om vattnet fortfarande är surt så betyder det att alla hydroxidjoner inte har hittat en vätejon och då måste man hälla i mer basist.

Min hypotes stämde eftersom att sjövattnet som var surast krävde mest NaOH för att bli basiskt alltså färgen blå. Sjövattnet som var minst surt krävde minst NaOH för att bli blått. Alltså stämde hela min hypotes. 

Felkällor:

Fel kan komma till på ganska många olika sätt i den här labben.

1.     Om du har smutsiga redskap så kan andra ämnen blandas ner och labben kan förstöras.

2.     För lite BTB kan orsaka till att du inte ser färgerna ordentligt. Med för lite BTB är det svårt att se skillnad på gult och grönt.

3.     Om du råkar trycka för hårt på pipetten så kommer det alldeles för mycket NaOH ner i sjövattnet och du tappar räkningen på dropparna.

4.     Om du tar för mycket sjövatten så kanske dina resultat inte stämmer.