Labbrapport: 3 försurade sjöar

Hypotes:

Den sjö som är surast är den sjön som kräver mest NaOH för att bli blå. Den sjö som är minst sur kräver minst NaOH för att bli blå.

Material:

Förkläde

Skyddsglasögon

Sjövatten, 20 ml

1 bägare, 100 ml

Pipett

Mätglas, 25 ml

BTB

Glasstav

NaOH (basiskt ämne)

Metod:

1.     Ta på dig förkläde och skyddsglasögon.

2.     Ta fram allt material du behöver.

3.     Börja mäta upp 20 ml sjövatten från sjö A i ditt mätglas genom att använda pipetten.

4.     När du har 20 ml sjövatten i ditt mätglas, häll över sjövattnet från mätglaset till din bägare.

5.     Tillsätt 4-5 droppar BTB

6.     Rör om med glasstaven

7.     Tillsätt en droppe NaOH i taget och rör om efter varje droppe du tillsätter. Tills vattnet blir blått.

8.     Gör från punkt 3 med sjövatten B.

9.     Gör från punkt 3 med sjövatten C.

Säkerhet:

Se till att använda skyddsglasögon eftersom att saltsyra är frätande och skadar synen om du får det i ögonen.

Använd förkläde så du inte förstör dina kläder.

Du får inte använda linser om du har synskada. Om du får saltsyra i ögonen så kan linserna fastna i dina ögon. Så använd glasögon.

Skölj under vatten om du får något ämne på din hud.

Resultat:

Vad hände? När jag droppar ner BTB i mitt sjövatten så färgades  vattnet gult, det betyder att vattnet är surt. När jag droppar ner NaOH så börjar det neutralisera vattnet. Det är som en dragkamp och sura sidan vinner. Sedan så tillsätter man mer och mer personer till den basiska sidan så tillslut vinner det basiska när man tillsatt nog många droppar.

Slutsats:

Sjövatten C var surast. Vatten A behövde bara 2 droppar NaOH för att bli blått, alltså var den minst sur. Sjövatten B behövde 3.5 droppar NaOH för att bli blått. Men sjövatten C behövde mest droppar NaOH, den behövde 7 droppar vilket gör den surast och tar mest droppar NaOH för att bli basist. När någonting är surt så betyder det att det har underskott eller brist på elektroner. När man ska få något mindre surt så krävs det att alla ensamma vätejonerna hittar en hydroxidjon som den kan para ihop sig med, för att det ska kunna hända så måste man hälla i något basist. När man då droppar ned i det här fallet NaOH så kommer det direkt vätejoner och parar ihop sig med hydroxidjonerna. Om vattnet fortfarande är surt så betyder det att alla hydroxidjoner inte har hittat en vätejon och då måste man hälla i mer basist.

Min hypotes stämde eftersom att sjövattnet som var surast krävde mest NaOH för att bli basiskt alltså färgen blå. Sjövattnet som var minst surt krävde minst NaOH för att bli blått. Alltså stämde hela min hypotes. 

Felkällor:

Fel kan komma till på ganska många olika sätt i den här labben.

1.     Om du har smutsiga redskap så kan andra ämnen blandas ner och labben kan förstöras.

2.     För lite BTB kan orsaka till att du inte ser färgerna ordentligt. Med för lite BTB är det svårt att se skillnad på gult och grönt.

3.     Om du råkar trycka för hårt på pipetten så kommer det alldeles för mycket NaOH ner i sjövattnet och du tappar räkningen på dropparna.

4.     Om du tar för mycket sjövatten så kanske dina resultat inte stämmer.

NO Luft, Mark och Vatten

3. Lokala

Lokala luftföroreningar uppkommer nära stället det släppts ut på och är kortvarande. En vanlig lokal luftförorening är marknära ozon som är väldigt farligt för växter och djur. Det kan bildas när en bil släpper ut avgaser och solen lyser på avgaserna och vid ett blixtnedslag. När solen värmer upp avgaserna så behövs det inte så mycket energi för att det ska funka, det är mest syrgas. När det bildas vid ett blixtnedslag så är det vid markytan då det kommer mycket energi. Det kan också vara utsläpp från en fabrik, stora bränder eller när vi eldar med kol eller ved.

Regionala

En regional förorening är en förorening som sprider sig i ett ganska stort område som t ex försurning. Försurningen sker oftast pga surt regn, en blandning av svavel och kväve utsläpp. Ett annat stort regionalt problem är smog. Smog är som man hör på namnet, en rökig dimma. Smogs kommer från industriutsläpp, bil utsläpp och skogs bränder och består av kväve och svaveloxider, ozon eller rök.

Globala

En global förorening är en gas som är så långlivad så att den hinner sprida sig över hela planeten. Metan och dikväveoxid är två exempel på växthusgaser som bidrar till växthuseffekten som är den vanligaste globala luftföroreningen folk pratar om. Den håller på i hela världen och har hållit på länge, den började när vi började släppa ut för mycket koldioxid för växterna att ta in. Så för varje dag som går så blir atmosfären tjockare och tjockare. Det beror på att koldioxiden vi släpper ut åker upp i atmosfären och bildar ett tjockare och tjockare lager. Atmosfären stänger ute en viss del av solen och tar in värmen vi klarar av. Värmen studsar sen på jorden och far ut i rymden igen. Så är det inte längre. Nu tar atmosfären in samma mängd värme som förut men nu är vårt atmosfärlager så tjockt så värmen studsar mellan atmosfären och jordklotet några gånger tills det far ut. Detta gör så flera ställen på jorden blir varmare och om några år kommer vissa ställen runt ekvatorn kanske vara obebodda pga värmen. Värmen orsakar också till att många glaciärer i syd och nord polen börjar smälta vilket kommer leda till mycket mer vatten och kanske översvämningar på vissa platser. Vi i Sverige kan om flera år kanske inte ha kalla snöiga vintrar utan vi kan ha varma vintrar då istället pga värmeökningen. Det finns också en teori att glaciär vattnet kan åka in i mexikanskagolfen så den ändrar riktning. Då får vi i norden fyra kalla årstider. Runt ekvatorn kommer öknarna bli större vilket leder till att folk måste flytta och bo tätare. Mat kommer försvinna, folk kommer behöva nya boenden och vi kommer få bo mer tätbefolkat.

6. Att minska mängden utsläpp och därmed minska luftföroreningar är ett måste eftersom att vi förstör jorden mer och mer för varje dag som går. Det kommer drabba hela jorden till slut. Om växthuseffekten försätter så kommer man inte kunna bo runt ekvatorn, vi kommer tillslut inte ha glaciärer och öknarna kommer att växa. Det som vi ensamma kan göra är att börja cykla, gå eller åka buss när vi ska någonstans. Men de sakerna gör bara minimala ändringar såvida hela jorden inte skulle göra det. EU skulle dock kunna prata ihop sig om att t ex kunna stoppa upp lagar om att länder/städer får ha ett max antal fabriker som släpper ut mycket. Man kan bygga mer naturliga energikällor som vind, vatten och solkraft. Städer kan bygga spårvagnar istället för att ha bara bussar. En annan stor sak vi kan göra är att minska vårat beroende av fossilbränslen som olja, kol och naturgaser eftersom att de inte räcker för alltid. För att minska det så kan mer personer investera en elbil. Frakter kan ske mer via tåg istället för lastbilar. En sak som många personer tänker är att om de tar bilen istället för cykeln så tror det att det inte spelar någon roll eftersom att de bara är en person. Men tänk om alla skulle tänka så. Då hade ingen tänkt på naturen. Så som individ så kan du ta cykeln någon dag till jobbet för det hjälper och minskar utsläppet lite. Om varenda människa på jorden som har tillgång till bil skulle göra det en dag i veckan så skulle ända utsläppet minska mycket. Så som individer kan vi åka buss, gå eller cykla någon dag till jobb/skola.

Vatten

8. Ett enkelt sätt att rena smutsigt vatten i hemmet är att bara koka det. Värmen dödar bakterier i vattnet så det sedan blir drickbart. Det finns ett annat sätt som kallas filtrering som man också kan göra hemma. Vid filtrering använder man ett filter som tar bort partiklar. Men vattnet blir inte helt rent eftersom filtret inte kan ta bor mikroorganismer.

Kemiskrening eller klorering renar vattnet med hjälp av t ex klorgas, klordioxid och hypoklorit. Kemikalierna oxiderar sönder bakterier och virus i vattnet. Denna metod är effektiv eftersom den får bort microorganismer, bakterier och virus  UV-ljuset kan också användas till rening. Den starka energin spränger sönder alla bakterier och virus.

Marken

2. När man pratar om markens pH-värde så talar man oftast om vilket pH vattnet i marken har. Om marken har skadade och sämre mineraler så har försurningen mer effekt. När marken försuras så försvinner sakta många viktiga näringsämnen. Det försämrar markens tillväxtförmåga, dvs att marken blir fattigare på växtligheter och då försvinner djur eftersom de inte får mat. Samtidigt frigörs metaller som kan skada nedbrytare, fåglar, andra djur i skogen och det kan till och med skada oss människor. Försurningen sker oftast av att vinden kan ta med sura ämnen från andra länder och det kan också bero på att vi använder för mycket olja t ex när vi kör bil, lastbilar, mopeder och skotrar t ex.

Försurningen är ett stort problem eftersom att det förstör skogar, skördar, växtriken och samhällen. Om en skog blir drabbad av försurning så kommer träden, buskarna och alla andra växter försvinna. Då försvinner växtätarna och nedbrytarna från skogen och då har inte rovdjuren något att äta så de försvinner också. Alltså en försurning kan göra en skog helt öde.

Försurningar kan drabba vatten också. När vattnet blir surt så vittrar det sönder saker av kalk. En stor del av havet är korallrev som då är gjort av kalk. Korallreven är bra gömställen för små djur och insekter så de kommer försvinna om korallreven vitrar bort. Skaldjur som eremitkräftor, deras skal är gjort av kalk som vittras sönder av det sura vattnet.

6. Solen driver kretsloppet. Kvävgas eller N₂(g) finns i atmosfären. Kvävgas är ett inert ämne vilket betyder att det är svårt för kvävgasen att reagera med andra ämnen. De kvävefixerade bakterier transformerar kvävgasen till ammoniak och sedan till ammonium. En kvävefixerad bakterie är en bakterie som andas kväve. Vi andas syre och släpper ut koldioxid, en kvävefixerad bakterie andas kväve och släpper ut ammoniak och sedan ammonium. Ammoniumet blir oxiderat av nitrifikationsbakterier och blir till Nitrat. Några bakterier använder sig utav energi igenom att oxidera nitrit till nitrat, NO₂ till NO₃. Ammoniumjonerna och Nitratet tas upp och blir till organiskt kväve i växter. Djuren äter sedan upp växterna så att det blir organisk kväve i djur. Djuren släpper ut det organiska kvävet i form av urin. Det kan bli upp taget av ammonufikations bakterier och bli ammoniumjoner igen. Växter och djur dör så då finns det organiskt kväve i döda djur och växter. Det kan återigen ammonufikations bakterierna ta upp och göra till ammoniumjoner.

Vid förbränningar från t ex förbränningsmotorer eller när vi eldar ved blir temperaturen nog hög för att kväve och syre ska kunna reagera tillsammans. Detta kan även hända vid blixturladdningar dvs blixtnedslag. Då bildas det kväveoxid som i sin tur kan reagera med vatten och bli salpetersyra. Salpetersyran blir i sin tur nitrat.

Det finns en bakterie som heter denitrifikationsbakterie som kan omvandla nitraten till kvävgas igen. Den bakterien gör ett avslut på kvävets kretslopp då kvävgasen kommer upp i atmosfären igen.